14 Maj 2568 • Länk till källan • Nyinsatt
Bananer – en av världens mest populära och välkända frukter – kan försvinna från butikshyllorna i framtiden. Latinamerika och Karibien, som levererar 80 % av de bananer som säljs i globala stormarknader, står i allt högre grad inför klimatkatastrofer som hotar deras förmåga att producera frukten.
År 2080 kan mycket av regionens lämpliga mark för bananodling försvinna på grund av stigande temperaturer och extremt väder, enligt en rapport från Christian Aid, en brittisk välgörenhetsorganisation för hjälp och utveckling.
”Klimatförändringarna påverkar bananodlare globalt. De har att göra med oförutsägbart väder, intensiv värme, översvämningar, orkaner samt ökade skadedjurs- och sjukdomsutbrott”, sa Anna Pierides, Senior Sustainable Sourcing Manager för bananer på Fairtrade Foundation.
Bananer är inte bara en global favorit – de är en näringsmässig livlina för några av världens fattigaste befolkningar. Över 400 miljoner människor är beroende av bananer för 15–27 % av sitt dagliga kaloriintag, vilket gör dem till den fjärde viktigaste livsmedelsgrödan efter vete, ris och majs.
Bananer behöver ett temperaturintervall på 15–35 °C för att växa men är mycket känsliga för torka. Många länder har upplevt långvariga värmeböljor under de senaste två åren, vilket har dödat bananplantor i stort antal – och värmeböljorna förväntas fortsätta.
Stormar utgör också ett stort hot genom att skada bladen och minska växtens förmåga att fotosyntetisera. Samtidigt blir svampsjukdomar farligare på grund av stigande temperaturer, särskilt Panamasjukan orsakad av Fusarium TR4, som nu finns i Colombia och Peru, två stora exportörer till Europa.
”Om ingenting förändras kan den populära Cavendish-bananen riskera att utrotas. Svampen Fusarium TR4 förstör växtens rötter och kan utplåna hela bananplantager världen över”, varnade Holly Woodward-Davey, projektkoordinator på Banana Link.
Christian Aid menar att den mest hållbara lösningen är att rika länder med höga utsläpp snarast minskar koldioxidutsläppen. Enligt Parisavtalet förväntas länder i år lämna in uppdaterade klimathandlingsplaner, vilket förbättrar målen för utsläppsminskning. Organisationen efterlyser också bättre internationell klimatfinansiering för att hjälpa bananodlare att anpassa sig och överleva.
”Detta är en avgörande möjlighet för nationer att övergå från fossila bränslen till ren energi samtidigt som man säkerställer att klimatfinansiering når de som är i akut behov”, sa Osai Ojigho, chef för policy och kampanjer på Christian Aid.
Konsumenter har också en roll att spela genom att välja rättvisemärkta produkter, vilket ger jordbrukare högre inkomster. I Storbritannien, till exempel – Europas största banankonsument per capita – säljs bananer för billigt i stormarknader, vilket devalverar frukten trots stigande klimatrelaterade kostnader för odlare.
”Ett rättvist pris ökar inkomsterna, förbättrar levnadsstandarden och stärker jordbrukarnas motståndskraft så att de kan fortsätta odla i ett föränderligt klimat”, tillade Pierides.
Att välja ekologiska bananer hjälper också till att minska den tunga användningen av kemiska gödningsmedel, begränsa utsläppen av växthusgaser och skydda lokala ekosystem.
Cavendish-bananen, känd för sin ljusgula, böjda form, har varit en global favorit sedan 1950-talet. Den fick sitt namn efter William Cavendish, den sjätte hertigen av Devonshire, som fick sorten från Mauritius år 1834.
Inledningsvis troddes sorten vara sjukdomsresistent, men nyligen inträffade utbrott av Panamasjukan i Karibien och på andra håll har väckt tvivel om dess motståndskraft. Eftersom Cavendish-bananer klonas (inte sexuellt reproduceras) saknar de genetisk mångfald, vilket gör dem mycket sårbara.
Sally Musungu, miljöforskare vid Schlumberger Foundation, sa att det är dags att gå bortom Cavendish-bananerna och snarast utforska bananernas biologiska mångfald.
”Lyckligtvis finns det hundratals underutforskade banansorter med egenskaper som gör dem mer klimatmotståndskraftiga. Vi måste utforska denna genetiska mångfald, och att använda moderna verktyg som genredigering kan bidra till att påskynda utvecklingen av nya sorter som bättre tjänar jordbrukare och anpassar sig till framtida klimat”, sa Musungu.
Woodward-Davey drog slutsatsen att klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald kräver en omfattande omprövning av det industriella livsmedelsproduktionssystemet. Regeringar måste minska utsläppen av växthusgaser, förbjuda de giftigaste kemikalierna och investera i övergången till ett rättvist, säkert och hälsosamt livsmedelssystem.